Materialitet och poesins autonomi i finlandssvensk modernism

_MG_1074

Hur kan vi genom att lÀsa de finlandssvenska modernisterna hitta nya verktyg, angreppssÀtt och förstÄelse av vÄr samtid? Hur beskrivs produktionsprocesserna i Henry Parlands dikter, hur framstÄr materialiteten i Gunnar Björlings poesi och kan en komma Ät dikternas autonomi genom en kontrafaktisk lÀsning av Edith Södergran?

Dessa frÄgor kommer vi att Àgna oss Ät under Lymys och Tuli&Savus kvÀll om finlandssvensk modernism. Under kvÀllen fÄr vi höra tre framföranden som följs av diskussion under friare former. VÄr ambition Àr förutom att uppmÀrksamma modernisternas 100 Är Àven att undersöka vad experimentella och prövande lÀsningar kan erbjuda diskussionen om modernismen.

KvÀllen Àr gratis. Presentationerna Àr pÄ svenska och finska, frÄgor Àr vÀlkomna Àven pÄ engelska. Ingen förhandsanmÀlan. (Men ta med lite kontanter för varma och kalla drycker mot donation.)

//

Voimmeko löytÀÀ uusia työkaluja ja lÀhestymistapoja nykyajan ymmÀrtÀmiseen lukemalla suomenruotsalaisia modernisteja? Miten tuotantoprosessit kuvaillaan Henry Parlandin runoissa, miten materiaalisuus ilmenee Gunnar Björlingin runoudessa ja voiko runouden autonomiaa tavoittaa lukemalla Edith Södergrania kontrafaktisesti?

NÀitÀ kysymyksiÀ kÀsitellÀÀn Lymyn ja Tuli&Savun iltamassa suomenruotsalaisesta modernismista. Illan aikana saamme kuulla kolme alustusta, jonka jÀlkeen keskustelu jatkuu vapaamuotoisesti. Tavoitteenamme on modernistien 100-vuotisen taipaleen huomioimisen lisÀksi tutkia, mitÀ kokeellinen ja etsivÀ luenta voisi tarjota keskustelulle modernismista.

Ilta on ilmainen. Esittelyt ovat suomeksi ja ruotsiksi, kysymykset ovat tervetulleita myös englanniksi. Ei ennakkoilmoittautumisia. (Mutta ota muutama lantti kuumien ja kylmien juomien kolehtia varten.)

Program // Ohjelma

18 .00 VĂ€lkomstord // Alkusanat

18.15 Ville Lindholm, litteraturvetare:

Henry Parland – en proto-hipster?

Poeten, författaren och wunderkinden Henry Parland gav den finlandssvenska modernismen ett konsumtionsbaserat, ironiskt och humoristiskt grepp. Ville Lindholm försöker reda ut hur han gjorde och varför.

18.45 Anna Tomi, kriitikko, vÀitöskirjatutkija ja runouslehti Tuli&Savun pÀÀtoimittaja:

“och som – allt” – Gunnar Björling, simulacrum, sakset

Gunnar Björling on kryptisyytensĂ€ ja vaikeutensa takia jÀÀnyt laajan suomenkielisen yleisön piirissĂ€ tuntemattomaksi, mutta runoilija on tavattu lukea erÀÀnlaisena ulkopuolisena myös suhteessa omaan kieleensĂ€ ja aikaansa. Ihanne runokielen ulkopuolisuudesta tai maanpakolaisuudesta – Paavo Haavikon sanoin kaipuu seudulle “joka ei ole paikka” tai Edith Södergranin sanoin “maahan jota ei ole” – luonnehti modernismia laajemminkin, aina Ezra Poundista ja T. S. Eliotista kotimaiseen suomen- ja ruotsinkieliseen runouteen. Maanpakolaisuus nĂ€htiin etuoikeutettuna nĂ€köalana, ulossuljetun visionÀÀrin positiona.

Björlingin runoudessa kaikki tapahtuu rajapinnalla, mutta hĂ€nen poetiikassaan ei ole kyse havainnosta vaan pikemminkin olemassaolosta aineellisena prosessina – katkoksessa tulee olevaksi kaikki ja ei-mikÀÀn; runous ei esitĂ€ vaan tapahtuu. Alustuksessa etsitÀÀn tapoja lĂ€hestyĂ€ Björlingin runojen kosmista materiaalisuutta lĂ€snĂ€olon ja osallistumisen kautta, vaihtoehtona modernistiselle ulkopuolisuuden narratiiville.

19.15 Fredrik Österblom, kulturskribent verksam i Göteborg:

Dikten som aldrig var. Kontrafaktiska lÀsningar av Edith Södergran.

IdĂ©n om att dikten Ă€r en maskin Ă€r bekant sedan den ryska formalismens tid i början av 1900-talet. Om metaforen Ă€r riktig betyder det att litteraturanalysen Ă€r en sorts omvĂ€nd ingenjörskonst. I förelĂ€sningen försöker Fredrik Österblom nĂ€rma sig Edith Södergrans dikter genom att experimentera med dem.

Efter en genomgÄng av olika litteraturkritiska tekniker som har tillÀmpats pÄ Södergrans lyrik introduceras en kontrafaktisk teknik som kan anvÀndas för att hitta den substantiella formen i litterÀra verk. Vad hÀnder nÀr denna tillÀmpas pÄ Södergran? Och Àr det möjligt att genom kontrafaktiska spekulationer komma Ät dikternas autonomi i förhÄllande till bÄde författare och kulturellt sammanhang?

Leave a Reply